Safety Knowledge Base

 

Kunskap om ADR-S farligt gods och säkerhet på arbetsplatsen

 

 

Vanliga frågor om ADR och farligt gods i Sverige – 20 frågor och svar

Transporterar, skickar eller hanterar du farligt gods i Sverige? Här hittar du svar på 20 vanliga frågor om ADR-S, utbildning, transportregler, märkning, undantag och säkerhet. Informationen riktar sig till förare, transportföretag, avsändare, lagerpersonal och andra som arbetar med farligt gods.

 

1. Vad är ADR-S och vilka regler gäller för farligt gods i Sverige?

ADR-S är Sveriges regelverk för transport av farligt gods på väg och i terräng. Reglerna bygger på den internationella ADR-överenskommelsen och innehåller dessutom särskilda svenska bestämmelser. ADR-S omfattar bland annat klassificering av farligt gods, förpackning, märkning, transporthandlingar, fordonsutrustning, utbildning och ansvarsfördelning.I Sverige ansvarar Myndigheten för civilt försvar (MCF), tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), för föreskrifterna om transport av farligt gods på väg. ADR-S består av bilagorna A och B, som motsvarar de internationella ADR-reglerna, samt bilaga S med särskilda nationella bestämmelser. Företag som transporterar farligt gods inom Sverige måste därför kontrollera både de allmänna ADR-reglerna och eventuella svenska särbestämmelser.

 

2. Vad räknas som farligt gods enligt ADR-S?

Farligt gods är ämnen och föremål som kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom under transport. Vanliga exempel är bensin, diesel, gasol, lösningsmedel, färger, aerosoler, syror, bekämpningsmedel och litiumbatterier. ADR-S delar in farligt gods i nio huvudklasser beroende på ämnets eller föremålets farliga egenskaper. Exempelvis tillhör brandfarliga vätskor klass 3, frätande ämnen klass 8 och litiumbatterier klass 9. Det är viktigt att känna till att en kemisk produkt som är märkt med faropiktogram enligt CLP-förordningen inte automatiskt omfattas av ADR. Klassificering för transport ska göras enligt ADR-S och kan normalt kontrolleras i avsnitt 14 i produktens säkerhetsdatablad.

 

3. Vem måste gå ADR 1.3-utbildning i Sverige?

Enligt kapitel 1.3 i ADR-S ska personer som har arbetsuppgifter i samband med transport av farligt gods ha utbildning som motsvarar deras ansvar och arbetsuppgifter. Det gäller exempelvis lagerpersonal, truckförare som lastar farligt gods, packare, avsändare, transportplanerare och personer som upprättar godsdeklarationer. Utbildningen ska vara genomförd innan personen självständigt utför arbetsuppgifterna. Fram till dess får arbetsuppgifterna endast utföras under direkt övervakning av en person som har relevant utbildning. Utbildningen ska omfatta allmänna bestämmelser, funktionsspecifika krav och säkerhetsaspekter. Vid behov ingår även utbildning om transportskydd. Även personal som arbetar med farligt gods enligt undantagen för begränsad mängd eller värdeberäknad mängd omfattas normalt av utbildningskraven.

 

4. Vad är skillnaden mellan ADR 1.3-utbildning och ADR-intyg?

ADR 1.3-utbildning riktar sig till personer som arbetar med transport av farligt gods och behöver kunskaper som är anpassade till deras arbetsuppgifter. Ett ADR-intyg är däremot ett särskilt förarbevis för chaufförer som utför transporter där ADR-S kräver förarutbildning enligt kapitel 8.2. En förare som transporterar farligt gods över gränserna för värdeberäknad mängd behöver normalt ett ADR-intyg. För vissa transporter krävs dessutom särskild utbildning, exempelvis för tanktransport eller transport av explosiva och radioaktiva ämnen. En ADR 1.3-utbildning ersätter inte ett ADR-intyg. Däremot kan förare som omfattas av vissa undantag köra utan ADR-intyg, förutsatt att de övriga tillämpliga reglerna följs.

 

5. Hur länge gäller ett ADR-intyg och hur ofta behöver ADR 1.3-utbildning uppdateras?

Ett ADR-intyg för förare är normalt giltigt i fem år. För att förnya intyget måste föraren genomgå föreskriven repetitionsutbildning och bli godkänd vid examination. För ADR 1.3-utbildning finns däremot ingen allmän giltighetstid på exempelvis tre eller fem år i ADR-S. Utbildningen ska vid behov kompletteras med återkommande utbildning för att säkerställa att personalen känner till aktuella regler och kan utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Eftersom ADR-reglerna normalt uppdateras vartannat år är det lämpligt att företaget regelbundet ser över personalens kunskaper. Dokumentation över utbildningen ska sparas av arbetsgivaren och kunna visas upp vid en kontroll.

 

6. Vad betyder värdeberäknad mängd enligt ADR-S?

Värdeberäknad mängd är ett undantag enligt ADR-S avsnitt 1.1.3.6. Det kallas ibland för 1000-poängsregeln. Regeln innebär att vissa transporter av farligt gods i förpackningar, IBC-behållare eller storförpackningar kan genomföras med lättnader från delar av ADR-S. Varje farligt gods tillhör en transportkategori som avgör hur mycket som får transporteras enligt undantaget. Transportkategorierna anges i kolumn 15 i tabell A. För transportkategori 2 är den normala mängdgränsen 333 liter eller kilogram, beroende på ämnet. För kategori 3 är gränsen normalt 1000 liter eller kilogram. Om flera transportkategorier transporteras tillsammans ska en särskild beräkning göras. Den beräknade summan får normalt inte överstiga 1000. Det är viktigt att kontrollera den specifika klassificeringen eftersom särskilda villkor och andra mängdgränser kan förekomma.

7. Måste jag ha ADR-intyg om jag kör under 1000 poäng?

Nej, om transporten uppfyller samtliga villkor för värdeberäknad mängd enligt ADR-S 1.1.3.6 krävs normalt inget ADR-intyg för föraren. Det betyder dock inte att transporten är helt undantagen från ADR-reglerna. Förare och annan berörd personal måste normalt ha relevant utbildning enligt kapitel 1.3. Godset ska dessutom vara korrekt klassificerat, förpackat och märkt. En godsdeklaration krävs i regel, och transportenheten ska normalt ha minst en lämplig brandsläckare med en kapacitet motsvarande 2 kg pulver. Om mängdgränsen överskrids måste transporten genomföras enligt de ytterligare ADR-bestämmelser som då blir tillämpliga.

 

8. Vad innebär begränsad mängd (LQ) vid transport av farligt gods?

Begränsad mängd, ofta kallad LQ efter den engelska termen Limited Quantities, är en undantagsordning för vissa typer av farligt gods som förpackas i små mängder. Reglerna finns i kapitel 3.4 i ADR-S. Hur mycket som får finnas i varje innerförpackning framgår av kolumn 7a i tabell A. Ett vanligt exempel är vissa färger och lösningsmedelsprodukter som säljs i mindre förpackningar. En kombinationsförpackning får normalt ha en bruttovikt på högst 30 kg. För vissa brickor med krymp- eller sträckfilm är gränsen 20 kg. Kollin ska normalt märkas med den särskilda svartvita LQ-symbolen. Krav på bland annat förpackning, lastsäkring och utbildning gäller fortfarande.

 

9. Måste en lastbil ha orange ADR-skyltar vid transport av farligt gods?

Orangefärgade skyltar används för att visa att en transportenhet transporterar farligt gods enligt bestämmelserna om fordonsmärkning. Vid vanlig styckegodstransport som omfattas av dessa krav används normalt orangefärgade skyltar utan siffror fram och bak på transportenheten. Vid vissa tank- och bulktransporter används skyltar med farlighetsnummer och UN-nummer. Transport enligt undantaget för värdeberäknad mängd kräver normalt inte orangefärgade skyltar. Vid transport av begränsad mängd kan särskild LQ-märkning av transportenheten krävas, beroende på fordonets storlek och den sammanlagda mängden LQ-gods. Det är alltid den aktuella transportens klassificering, mängd och transportform som avgör vilken märkning som behövs.

 

10. Vilka uppgifter måste finnas i en godsdeklaration för farligt gods?

Vid transport av farligt gods ska det normalt finnas en godsdeklaration med de uppgifter som föreskrivs i ADR-S kapitel 5.4. Dokumentet ska bland annat innehålla UN-nummer, officiell transportbenämning, faroklass eller etikettmodeller, eventuell förpackningsgrupp, antal och beskrivning av kollin samt den totala mängden farligt gods. Avsändare och mottagare ska också anges. I förekommande fall ska tunnelrestriktionskod och andra särskilda uppgifter finnas med. Exempelvis kan en fullständig grundläggande beskrivning för en viss bensintransport innehålla:

UN 1203 BENSIN, 3, II, (D/E)

Ytterligare information krävs beroende på transportens utformning. Vid transport enligt reglerna för begränsad mängd krävs normalt ingen vanlig ADR-godsdeklaration, men särskilda informationskrav gäller.

 

11. Får en hantverkare transportera gasol, bensin eller andra farliga ämnen i sin servicebil?

Ja, i vissa fall kan hantverkare och serviceföretag transportera farligt gods med stöd av undantaget i ADR-S 1.1.3.1 c. Undantaget kan exempelvis omfatta bränsle, gasflaskor och andra farliga produkter som behövs för att utföra arbete vid en byggarbetsplats, installation, reparation eller service. Transporten måste ha ett direkt samband med arbetet. Det får inte handla om distribution eller transport för företagets lagerhållning. Mängden får normalt inte överstiga 450 liter per förpackning, och de sammanlagda mängdgränserna enligt ADR-S 1.1.3.6 måste följas. Åtgärder ska vidtas för att förhindra läckage under normala transportförhållanden. Undantaget gäller inte för radioaktiva ämnen i klass 7. Det är därför viktigt att kontrollera både transportens syfte och vilka ämnen som medförs.

 

12. Hur mycket bensin eller diesel får en privatperson transportera i bilen?

Privatpersoner kan under vissa förutsättningar transportera farligt gods för eget bruk utan att omfattas av de vanliga ADR-kraven. För brandfarliga vätskor, exempelvis bensin och diesel, i återfyllningsbara behållare som fyllts av eller för en privatperson gäller normalt högst 60 liter per behållare och sammanlagt högst 240 liter per transportenhet. Undantaget förutsätter bland annat att transporten är avsedd för personligt bruk, hushållsbruk eller fritids- och sportaktiviteter. Behållarna ska vara lämpliga, ordentligt förslutna och säkrade så att de inte kan välta eller läcka. Reglerna för företag och yrkesmässig transport är annorlunda. Den privata undantagsbestämmelsen får därför inte användas för vanlig kommersiell distribution.

13. Vilka regler gäller för transport av gasolflaskor i Sverige?

Gasol, vanligtvis klassificerad som UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, FLYTANDE, N.O.S., är farligt gods i klass 2. Vid yrkesmässig transport måste gasolflaskor hanteras enligt tillämpliga ADR-S-bestämmelser. Flaskorna ska vara godkända för användningen, ha korrekt märkning och vara skyddade mot skador och oavsiktlig öppning av ventilen. De ska också vara säkrade under transporten. Vid vissa mindre transporter kan undantagen för värdeberäknad mängd eller transport i samband med arbete vara tillämpliga. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt ventilation, antändningskällor och risken för gasläckage i slutna fordon. Exakt vilka krav som gäller beror på gasens klassificering, antalet flaskor, transportens syfte och den totala mängden.

 

14. Får jag skicka parfym, sprayburkar och färg med PostNord eller andra transportföretag?

Många vanliga konsumentprodukter är klassificerade som farligt gods vid transport. Det gäller exempelvis vissa parfymer, sprayburkar, nagellacksprodukter, färger och lösningsmedel. Dessa produkter kan i vissa fall skickas enligt reglerna för begränsad mängd, förutsatt att de uppfyller kraven på klassificering, förpackning och märkning. Det är viktigt att skilja mellan vad som är tillåtet enligt ADR-S och vad ett enskilt transportföretag accepterar. PostNord och andra transportföretag kan ha egna villkor som begränsar vilka typer av farligt gods de tar emot och vilka tjänster som får användas. Vid internationella försändelser eller flygtransport kan andra regler gälla. En webbshop som skickar farligt gods har ansvar för att produkterna transportklassificeras korrekt och att personalen får nödvändig utbildning.

 

15. Hur ska litiumbatterier och elcykelbatterier transporteras enligt ADR-S?

Litiumbatterier är normalt farligt gods i klass 9 och omfattas av särskilda transportbestämmelser. Litiumjonbatterier som skickas separat klassificeras normalt som UN 3480, medan batterier som är förpackade med eller finns i utrustning kan klassificeras som UN 3481. Elcykelbatterier som skickas separat omfattas normalt av UN 3480. För transport av en komplett elcykel kan däremot andra bestämmelser och UN-nummer vara aktuella. Mindre litiumbatterier kan i vissa fall transporteras enligt särbestämmelse 188, om samtliga villkor är uppfyllda. Större batterier kräver ofta UN-godkänd förpackning, korrekt märkning och dokumentation. Batterier ska skyddas mot kortslutning och mekaniska skador. Skadade eller defekta batterier omfattas av särskilda, ofta strängare transportkrav.

 

16. Vilka regler gäller när skadade litiumbatterier ska transporteras till återvinning?

Skadade eller defekta litiumbatterier kan innebära en betydande risk för brand, värmeutveckling och utsläpp av farliga gaser. Därför gäller särskilda bestämmelser enligt ADR-S, bland annat särbestämmelse 376. För skadade eller defekta batterier kan förpackningsinstruktion P908 eller LP904 vara aktuell. Om batterierna är så allvarligt skadade att de kan reagera farligt under normala transportförhållanden kan särskilda krav enligt P911 eller LP906 bli tillämpliga. Batterier som transporteras för återvinning eller bortskaffande kan också omfattas av andra särskilda bestämmelser, beroende på batterityp och skick. Det är viktigt att skilja mellan vanliga förbrukade batterier, skadade batterier och allvarligt skadade batterier. Klassificeringen avgör vilka förpackningar och transportvillkor som krävs.

 

17. Måste ett företag ha en säkerhetsrådgivare för farligt gods?

Företag vars verksamhet omfattar avsändning eller transport av farligt gods, inklusive tillhörande förpackning, lastning, fyllning eller lossning, ska som huvudregel ha tillgång till en säkerhetsrådgivare. Säkerhetsrådgivarens uppgift är att bidra till att verksamheten följer bestämmelserna för transport av farligt gods och att förebygga risker. Arbetet kan omfatta kontroll av rutiner, utbildningsbehov, olycksrapportering och upprättande av en årlig rapport. Det finns undantag från kravet, exempelvis för vissa verksamheter som endast hanterar transporter enligt särskilda undantagsbestämmelser. Företaget kan anlita en extern säkerhetsrådgivare eller använda en internt anställd person med rätt behörighet. Bedömningen måste alltid utgå från företagets faktiska arbetsuppgifter och transporter.

 

18. Vilken utrustning måste finnas i en ADR-lastbil?

En transportenhet som omfattas av de fullständiga tillämpliga ADR-kraven ska ha säkerhetsutrustning enligt bland annat ADR-S kapitel 8.1. Det kan omfatta brandsläckare, stoppkloss, varningsutrustning, ögonsköljvätska och personlig skyddsutrustning för varje medlem av fordonsbesättningen. Beroende på vilka ämnen som transporteras kan ytterligare utrustning krävas, exempelvis skyffel, brunnstätning, uppsamlingskärl eller flyktmask. Antalet och kapaciteten på brandsläckarna beror bland annat på transportenhetens högsta tillåtna totalmassa. En färdig ADR-väska innebär inte automatiskt att samtliga krav är uppfyllda. Företaget måste kontrollera innehållet mot de faktiska transporterna och de gällande  estämmelserna. Vid transport enligt värdeberäknad mängd gäller normalt betydligt färre utrustningskrav.

 

19. Får man köra med farligt gods genom tunnlar i Stockholm och Göteborg?

Transport av farligt gods genom vägtunnlar kan vara begränsad beroende på tunnelns kategori och godsets tunnelrestriktionskod. ADR-S använder tunnelkategorierna A, B, C, D och E. Ju högre restriktionsnivå, desto fler typer av farligt gods kan vara förbjudna. I Sverige finns särskilda tunnelrestriktioner bland annat i Stockholm och Göteborg. Exempelvis har Tingstadstunneln och Götatunneln i Göteborg kategori E enligt myndighetens publicerade sammanställning. Den tunnelrestriktionskod som gäller för ett visst UN-nummer framgår av kolumn 15 i ADR-S tabell A. Vid planering av transporten måste företaget kontrollera den aktuella lasten, tunnelkategorin och eventuella lokala trafikföreskrifter. Tunnelrestriktionerna gäller inte på samma sätt för transporter som är undantagna från de relevanta fordonsmärkningskraven.

 

20. Vad förändras i ADR-S 2027 och när börjar de nya reglerna gälla?

ADR-regelverket uppdateras normalt vartannat år. Nästa ordinarie regelutgåva är ADR 2027, som planeras att börja tillämpas den 1 januari 2027. Sverige inför motsvarande bestämmelser genom ADR-S 2027. Under 2026 har Myndigheten för civilt försvar genomfört ett remissförfarande om de nya föreskrifterna. Ändringarna kan påverka klassificering, förpackning, transportvillkor och andra krav för vissa ämnen och föremål. Företag som arbetar med farligt gods bör därför kontrollera om de nya reglerna påverkar de UN-nummer, transportformer och arbetsuppgifter som förekommer i verksamheten. Det är också lämpligt att se över företagets rutiner, transportdokument och utbildningsmaterial inför regeländringen. Till dess att de slutliga svenska föreskrifterna är fastställda bör föreslagna ändringar inte behandlas som slutligt beslutade nationella regler.

 

Utbilda dig inom ADR – online på svenska

Arbetar du med transport, avsändning, förpackning, lastning eller lossning av farligt gods? Med SafetyNet Academys digitala ADR Awareness 1.3-utbildning får du kunskap om ADR-reglerna, faroklasser, märkning, dokumentation och säker hantering. Utbildningen genomförs online och är anpassad för personer som har arbetsuppgifter i samband med transport av farligt gods.

Läs mer om ADR Awareness 1.3-utbildning på svenska